Vad hände egentligen igår?

Igår startade vi MSV C1 på Sörmon. Jag hade inte planerat att vi skulle starta där, men eftersom vi inte fick poängen vi trodde på trots att han kändes så fin förra helgen så valde jag att efteranmäla oss dit.

På framridningen kändes han helt okej, jag kunde påverka det mesta men vi kämpade lite med formen för han drog bitvis in nosen och hamnade bakom lod. Han kändes däremot väldigt mjuk i sidorna och det fanns egentligen ingenting som direkt krånglade för oss. I slutet fick vi även igenom formen och han bar upp sig själv på ett helt annat sätt så han blev helt underbar att sitta på.

Väl inne på banan så började det bra, men direkt efter startsignal hände det något. Jag tror att det var ljus från fönstren som lyste på banan som han reagerade på först, men efter det hittade vi aldrig tillbaka. Han gick inte att påverka alls, så vi tappade kontakten helt.

Förra året hände detta var och varannan tävling, han blev nästan introvert, han gick in i sig själv så jag fick bära runt honom genom hela programmet. Men detta året hände detta bara på första tävlingen, men de senaste fyra tävlingarna har vi varit ett team på riktigt. Så det känns som ett riktigt bakslag att det hände igen.

Han är som jag tidigare nämt en otroligt känslig häst med mycket tankar och åsikter, han har ett skarpt psyke och det är något vi förmodligen kommer jobba med hela livet så att vi håller det i schack. Han har 50 shades, och det är svårt att förutse dagsformen. Det har sin charm att jobba med en sådan häst, det är höga toppar och djupa dalar. Har vi en bra stund känns det som att vi inte har några begränsningar, då är det vi mot världen. Men stunder som dessa tappar man det helt.

Det blev egentligen inga större missar genom programmet, vi gjorde allt som vi skulle rörelsemässigt men eftersom jag förlorade all inverkan i hjälperna var det ingenting som blev riktigt bra. Så jag valde att avbryta ritten efter sista galoppökningen, då jag kände att uppvisningen inte gjorde oss rättvisa jämfört med vad vi egentligen kan.

I efterhand visade det sig att jag åtminstone låg på godkänt genom hela ritten, inte heller när jag tittar på filmen ser det så farligt ut som jag trodde. Men eftersom känslan inte alls fanns där känns det som att jag gjorde rätt beslut i att avbryta ritten.

Det känns som ett stort bakslag, och vi tog några steg tillbaka.

Nästa tävling som vi har planerad är 18 juni i Karlskoga, så nu har vi tävlingsledigt i några veckor och ska fokusera på att ha kul, vinna tillit och bara njuta av hästlivet.


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments